Världen lider av en kollektiv ätstörning – Iakttagelser från Almedalen (3 av 3)

Anna Falconer Insikter

Bild 1 artikel 3 - Elias Bj

Efter en fullspäckad och inspirerande vecka i Almedalen var jag full av nya intryck och kunskaper som jag har försökt sammanfatta lite kort och koncist för er i tre artiklar.

  1. Den första artikeln handlar om hur VD:ar och styrelser ser på hållbarhet. Är hållbarhetsarbete värdeskapande? Vad rent konkret gör investerarna och företagen inom området
  2. I den andra artikeln artikeln berättade jag om spaningar kring digitaliseringen och dess möjligheter för en hållbar tillväxt. Hur kan t.ex. en uppkopplad bilförsäkring reducera världens utsläpp med 100 miljoner ton växthusgas?
  3. Den här artikeln, den sista i serien, innehåller lite gott och blandat, dels spaningar kring ett disfunktionellt livsmedelssystem men även Sveriges mål och strategi för att bli fossilfria samt det som alla efterfrågade, såväl politiker som näringsliv, vi måste börja betala vad det verkligen kostar.

VÄRLDEN LIDER AV EN KOLLEKTIV ÄTSTÖRNING

Mat och dess påverkan på jorden var ett hett ämne i Almedalen. Kanske för att det står för över 30 % av vår totala klimatpåverkan. Dagens Nyheters seminarium ”Ohållbart och ohälsosamt” med bland annat Johan Rockström och Louise König, Coops hållbarhetschef, var kanske ett av de matnyttigaste på ämnet.

Bild 2 artikel 3 - Elias Bj

Köttkonsumtionen har ökat dramatiskt de senaste 60 åren. Nu äter vi 87,5 kg kött per person och år. Detta motsvarar ca två hamburgare per dag. Även konsumtionen av sötsaker har gått upp. Minst 17% av de sjukdomar vi lider av beror av maten vi stoppar i oss. Samtidigt används 70 % av allt sötvatten till att vattna grödorna vi eller vårt boskap äter. 50 % av detta vatten når inte ens plantorna. Detta har resulterat i att 25 % av våra floder inte längre når haven.

Deltagarna på seminariet menar att vi är 25 år sena med matdebatten. Att lösa livsmedelssystemet är kritiskt för att säkra en hållbar framtid.

Hur ska vi möta utmaningen? Panelen var överens om att ansvaret inte kan läggas på individen. Människan är felriggad rent biologiskt för att kunna välja det hälsosamma och klimatsmarta. Vi gillar socker och fett, gärna i kombination. Samtidigt blir det ännu svårare för individen att stå emot då stora pengar läggs på att påverka oss att köpa det söta och onyttiga via marknadsföring samt att det finns ett stort överflöd av mat.

En lösning menar panelen är att beskatta det som är dåligt, lyfta bort subventioner mot det som är dåligt (finns bl.a. stora subventioner för sockerproduktion) och lätta på momsen för det som är nyttigt för oss och miljön. Utmaningen är att ta beslut om vad som är ”nyttigt” och ”dåligt”.

Några som arbetar med att ta fram en helhetslösning för vårt livsmedelssystem och definiera vad som är bra och dåligt är organisationen EAT som Gunhild Stordalen startat och bland annat Johan Rockström ingår i. Där har de samlat och enat experter, beslutsfattare och forskare för att skapa ett hållbart livsmedelssystem.

Nu över till Sveriges mål om noll nettoutsläpp av växthusgaser och strategin för att nå dit.

MILJÖMÅLSBEREDNINGEN OCH STRATEGIN FRAMÅT

Något som det talades mycket om var även miljömålsberedningen. Sverige har i en världsunik ansats lyckats förena sju partier över blockgränserna i en gemensam färdplan mot ett samhälle med noll nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045. Beredningen har lagt fram långsiktiga mål och en strategi för att nå dessa. Strategin lyfter bland annat fram cirkulär ekonomi, bioekonomi (t.ex. biobränsle, skog som kan bli kläder eller plastliknande material), ETS (emission trading system), minskat behov av bilar och jorden som kolsänka som fokusområden för att nå målen.

Näringslivet som fanns representerade var genomgående positiva till beredningens resultat och ser de långsiktiga planerna och målen som en förutsättning för att de ska våga göra investeringar.

Något som även miljömålsberedningen tog upp men även många i näringslivet efterfrågade var att integrera den verkliga kostnaden i produkter och tjänster. Vad menar de egentligen med det?

BETALA VAD DET VERKLIGEN KOSTAR

Politiker, företag, NGOs och även investmentbolag pratade om att vi måste börja betala vad produkter och tjänster verkligen kostar. Ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser, idag tar vårt system inte i beaktning de begränsade resurser som vi nyttjar från vår planet, t.ex. vår luft, vatten och skog. Det leder till att vårt system är dysfunktionellt och att vi har en stark kraft (marknaden) som arbetar mot hållbarhet. ”Vi lever i en berättelse som inte överensstämmer med verkligheten.” säger Anna Borgeryd, koncernstrateg på Polarbröd. Lyckas vi dock integrera den verkliga kostnaden i produkter och tjänster kan marknaden istället lösa våra hållbarhetsutmaningar då marknaden är expert på att optimera på kostnader och lönsamhet.

Exakt hur detta ska genomföras var inte tydligt och kantas av en politisk diskussion om Sverige ska gå före, och möjligtvis förlora konkurrenskraft pga. av ökade kostnader, eller om vi ska förlita oss på att EU, så småningom lägger denna kostnad lika över EU-länder. Vi lär inte få se en lösning än på ett tag men kan förvänta oss ett ökat pris för sådant som inte är klimat- eller hälsosmart.

Om författaren: Elias Björnestål, (elias.bjornestal@centigo.se) arbetar som managementkonsult på Centigo inom enheten Centigo Direction.

Om du gillande den här artikeln spana även in de två tidigare artiklarna i serien; Digitaliseringen – en möjliggörare för nya hållbara affärsmodeller och cirkulär ekonomi? och Hållbarhet börjar i ledningen! Eller?