Digitaliseringen – en möjliggörare för nya hållbara affärsmodeller och cirkulär ekonomi? – Iakttagelser från Almedalen (2 av 3)

Anna Falconer Insikter

Bild artikel 2 - Elias BJ

Efter en fullspäckad och inspirerande vecka i Almedalen är jag full av nya intryck och kunskaper som jag ska försöka sammanfatta lite kort och koncist för er i tre artiklar. Den första artikeln handlade om hur VD:ar och styrelser ser på hållbarhet. I den här artikeln kommer jag berätta om spaningar kring digitaliseringen och dess möjligheter för en hållbar tillväxt.

  • DIGITALISERINGEN

Digitaliseringen var ett hett ämne i Almedalen. Telenor, som har 80% av simkorts-marknaden för uppkopplade ”saker”, pratade om Internet of Things (den fjärde vågen av digitalisering) och dess möjligheter. De lyfte upp ett par olika intressanta möjligheter och case för vad vi kan använda tekniken till.

Bild 2 artikel 2 - Elias bj

Hur ofta Internet of things eftersöks på Google har skjutit i höjden de senaste åren

Ett användningsområde är att placera sensorer i åkermarken för att samla in information om jordmån och jordfuktighet. Informationen används sedan tillsammans med väderdata för att optimera när, hur mycket och var bevattning ska ske för optimal skörd och lönsamhet. Detta är även högst relevant ur ett hållbarhetsperspektiv då 70 % av allt sötvatten används till att vattna grödorna vi eller vårt boskap äter, 50 % av detta vatten når inte plantorna vilket bland annat resulterat i att 25% av våra floder idag inte når haven.

Ytterligare affärstillämpningar är möjligheten att kunna styra byggnader på ett så effektivt sätt som möjligt t.ex. temperaturer som anpassar sig efter när du är i lokalen. En stor del av våra fastigheter används bara till en bråkdel av sin kapacitet (t.ex. används bara 40 % av europeiska kontor under arbetstid). Outnyttjad kapacitet kommer kunna hyras ut on demand, se t.ex. vår, Centigos, lösning Meetrd för mötesrumsbokning hos andra företag med kapacitet över, ett AirBnB för mötesrum helt enkelt. Även transportsektorn (som ni alla vet) står inför en stor omvandling med uppkopplade och självkörande bilar. Ett annat exempel är mobility-tjänsten eFloater i Tyskland som tar dig från A till B på en eldriven sparkcykel i olika städer. Den låses upp genom att du närmar dig med din mobil.

Liselott Johansson VD på Greater Than berättar om deras nya bilförsäkring som bygger på principen ”Man borde inte behöva betala för något man inte använder”. Försäkringen betalar du bara när du kör. Kör du dessutom säkert så har du möjlighet till en lägre premie. Det har även visat sig att personer som använder försäkringen kör mer ekonomiskt och klimatsmart. Hela 100 miljoner ton CO2 skulle kunna besparas om alla använde en sådan försäkring. Detta är en hint av vad försäkringsbranschen ges för möjligheter när våra saker börjar koppla upp sig.

Digitaliseringen har pågått länge, begreppet är kanske något uttjatad och brett (kanske för brett) men är fortfarande högst relevant. Digitaliseringen och den nya informationen som blir tillgänglig möjliggör bättre beslut och spännande affärsmodeller kring delningsekonomi, cirkulär ekonomi och tjänstefiering av produkter. Att leda digital transformation ska dock inte förknippas med att driva ett vanligt IT-projekt. Transformationen påverkar hela verksamheten, vision, mission, strategiarbete och kultur. Marie Andervin (författare, DigJourney) tipsar om att en bra början är att fråga sig ”Vad är digitalisering för oss? Varför ska vi göra det?”.

  • CIRKULÄR EKONOMI PÅ FRAMMARSCH

Cirkulär ekonomi tros var en del av lösningen för ett hållbart samhälle och dessutom en stor affärspotential. Ola Alterå (VD Sustainable innovation) driver en utredning i ämnet som regeringen har beställt. Utredningen avser att beskriva den större bilden av cirkulär ekonomi och vilka förutsättningar politiken måste skapa för att skynda på utvecklingen. Rapporten siktar på att vara klar i februari 2017. Under seminariet ”Hur maximerar vi potentialen i en cirkulär ekonomi?” påpekar Ola att han känner sig trendig för första gången i sitt liv (kanske med draghjälp från trenden cirkulär ekonomi). Det har till och med gått så långt att Cradle net (ett nätverk för att sprida kunskap om cirkulär ekonomi) har startat en kampanj som heter Hjälp Ola cirkulera.

Bild 3 artikel 2 - Elias Bj

I en cirkulär ekonomi loopas produkter och material i ett kretslopp istället för

att kastas efter användning

De största hindren för en cirkulär ekonomi sitter i våra huvuden, i befintliga strukturer och företag menar Ola. För att ta vara på potentialen måste företag hitta nya modeller. Även politiken måste förändras, t.ex. är vissa skatter riggade för den linjära modellen och försvårar en cirkulär modell.

För att skapa en konkurrenskraft i cirkulär ekonomi måste vi få till en prissättning av t.ex. kol, miljögifter och kemikalier, dvs. betala vad det verkligen kostar. Detta är en grundläggande komponent. I dagsläget är det inte ovanligt att nya produkter är billigare än återbrukade eller återvunna. Samarbetet i värdekedjan är också väldigt viktigt då åtgärder ofta ligger hos en aktör i kedjan och vinsterna hos en annan. Detta gör omställningen komplex. Andra styrmedel som förespråkas är skatteväxling och att ta bort momsen på återvunnet material och att krav ska sättas på att produkter och förpackningar designas rätt från början. För lång hållbarhet, möjlighet till återbruk och materialåtervinning.

Fastän förutsättningarna inte alltid är de rätta så är tillväxten inom återvinningsbranschen enorm. Antal anställda i branschen har ökat med 70% och antalet återvinningsstationer med 100% de senaste åren.

  • VI LEVER I EN NY TID, EN TID AV TRANSPARENS

Ytterligare något som många trycker på under Almedalsveckan är att det aldrig har varit svårare för företag att vara ”dåliga” och inte ta ansvar för sin påverkan på omvärlden. De företag som ännu klarat sig är de företag som arbetar aktivt med sitt hållbarhetsarbete eller haft tur. Transparensen ökar och världen går allt snabbare, alla är ständigt uppkopplade, sociala medier kan sprida nyheter blixtsnabbt, telefoner med kameror och mikrofoner kan dokumentera allt och inga säkerhetssystem kan vara säkra på att hålla ute hackare. Betydelsefulla skelett i garderoben kommer att komma ut.

Några exempel är Starbucks skattesmitning i England eller mer nyligen Crossfits tveksamma partnerskap med vapenföretaget Glock där vinnarna i Games (världsmästerskapen) får en pistol. Partnerskapet och priset har skapat stort tumult och ett stort bakslag för företaget och sporten.

Bild 4 artikel 2 - Elias Bj

 

Artikel 3 hittar du här – Världen lider av en kollektiv ätstörning.

Om författaren: Elias Björnestål, (elias.bjornestal@centigo.se) arbetar som managementkonsult på Centigo inom enheten Centigo Direction.

Vill du veta mer om Centigo och vårt erbjudande Sustainable transformation som syftar till att hjälpa företag att maximera möjligheterna kring hållbarhet hittar du det här.